<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="http://fantasia.blogr.com/metaTags/serier/rss2html.xsl"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"><channel><title>fantasia.blogr.com - Tag &apos;serier&apos; (RSS 2.0)</title>
<link>http://fantasia.blogr.com/metaTags/serier/</link>
<description>XML Feed</description>
<language>en</language>
<pubDate>Tue, 21 Aug 2007 00:49:18 +0200</pubDate>
<image><url>http://static.blogr.com/tenants/com/modSiteIcon/tdy-dummy-site-icon.icon.jpg</url>
<title>fantasia</title>
<link>http://fantasia.blogr.com/metaTags/serier/</link>
<width>48</width>
<height>48</height>
</image>
<item><title>The Yellow kid</title>
<link>http://fantasia.blogr.com/stories/1079492/</link>
<description>&lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;Richard Felton Outcault, född 1863, kom från Ohio och hade arbetat som teknisk illustratör hos uppfinnaren Thomas Edison i New Jersey och i Frankrike, innan han 1892 kom till New York för att försöka slå sig fram i tidningstecknarbranchen. Sedan den 5 maj 1895 hade Outcault ritat skämtbilder om Hogan´s Allay, ett fiktivt slumkvarter i New York. I bilderna uppträdde ibland ett litet flintskalligt busfrö med stora flaxande öron, klädd i något som mest liknade en nattskjorta. Denna nattskjorta kunde kanske bli ett fält att pröva den gula färgen på. Söndagen den 5 januari 1896 hade en teckning med The Yellow Kid (Den gula killen) som huvudperson premiär. Tidningsläsarna tog figuren till sina hjärtan. Speciellt förtjusta var barnen, analfabeterna och de mindre engelskkunniga emigranterna (vid denna tidpunkt var 40% av New Yorks invånare födda Utomlands). Tidningens upplaga steg på kort tid från 250000 till 600000 exemplar.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;I början bestod ”The Yellow kid” av en enda innehållsrik bild, men framåt hösten lade Outcault ihop flera bilder som tillsammans kom att beskriva ett händelseförlopp. Detta är ett av skälen till att ”The Yellow kid” numera kallas världens första serie. Andra skäl är att Outcaults figurer återkom regelbundet i en tidning och att den tillhörande texten gjordes för hand och fanns innanför bildramarna. Pratbubblor förekom men den gula killens repliker stod för det mesta skrivna på nattskjortan.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;Vid sekelskiftet hade Serien (The comic strip) blivit etablerad som term och underhållningsform.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;Outcault var också den första som blev rik på sitt serietecknande. För en stor summa pengar köpte Hearst över honom - och ”The Yellow kid” -  till New York journal. På den tiden var inte copyrightlagarna lika glasklara som i dag, därför kunde Pulitzer engagera George Luks för att fortsätta med en gul kille i New York World under rubriken ”Hogan´s Alley”. Outcault hade emellertid rätten till figuren i övrig bemärkelse och tjänade massor av pengar på Yellow kid-leksaker, Yellow kid-matvaror etc. Efter fem år försvann en överexploaterad gul kille ur pressen. Mellan 1902 och 1920 producerade Outcault en mycket snäll och godmodig buspojksserie, ”Buster town”, efter detta sysslade han mest med reklam fram till sin död 1928.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;Den första dagliga serien, ”A Piker Clerk” av Clare Briggs, kom 1904 och handlade om en herre som spelade på hästkapplöpningar. Året därpå hade det blivit dags för det första riktiga mästerstycket i genren: ”little Nemo in Slumberland”, en sagoserie av Winsor McCay som handlade om en sovande och livligt drömmande pojke. 1913 visade sig för första gången den serie som kulturkritikern Gilbert Seldes senare skulle kalla ”det mest roande, fantastiska och tillfredsställande konstverk som producerats i USA i dag”, nämligen ”Krazy Kat” av George Herriman.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot; &gt;Under de första årtiondena var det i serierna mest skämt om olydiga barn, Grälande vuxna och mänskliga djur. För djuren stod med tiden framför allt Walt Disney. Hans mus ”Musse Pigg” blev filmhjälte 1928 och seriehjälte 1930.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;  Andra bloggar om: &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/the+yellow+kid&quot;&gt;the yellow kid&lt;/a&gt;, &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/serier&quot;&gt;serier&lt;/a&gt;, &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/Krazy+Kat&quot;&gt;Krazy Kat&lt;/a&gt;</description>
<guid isPermaLink="true">http://fantasia.blogr.com/stories/1079492/</guid>
<pubDate>Tue, 21 Aug 2007 00:49:18 +0200</pubDate>
<dc:creator>fantasia</dc:creator>
</item>
<item><title>Serier - Historia och utveckling</title>
<link>http://fantasia.blogr.com/stories/1079490/</link>
<description>&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://fantasia.blogr.com/photos/8026072/&quot;&gt;&lt;img class=&quot;entry-inline-image&quot; src=&quot;http://static.blogr.com/tenants/com/sites/fa/fantasia/media/spiderman.story.jpg&quot; alt=&quot;spiderman&quot; title=&quot;spiderman&quot; width=&quot;305&quot; height=&quot;400&quot; /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;&lt;strong&gt;De första serierna&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;Vilken var den första tecknade serien? &lt;/font&gt;&lt;/font&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;Det finns forskare som ser seriernas ursprung i stenålderstjurarna i altamiragrottan. Eller i de egyptiska gravmålningarna och hieroglyferna från 3000-talet f.Kr. Andra pekar bestämt på Bayeuxtapeten från 1000-talets slut,  en sjuttio meter lång och en halv meter hög broderad linnebonad som i 72 scener framställer Vilhelm Erövrarens tåg mot England 1066.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;Nu för tiden är dock de flesta överens om att de tecknade serierna uppstod i New York i slutet av förra seklet. Och att deras närmaste föregångare var skämtbilder och folkliga bildberättelser i amerikanska och  europeiska veckotidningar. Dagens generation drömmer om digitaldistribution i samma enkla form som &lt;a href=&quot;http://www.folkia.se&quot; title=&quot;sms lån&quot;&gt;sms lån&lt;/a&gt; kommunicerar enkelt till exempelvis mobiltelefoner.&lt;br /&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Times New Roman, serif&quot;&gt;&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;I New York utspelades på 1890-talet ett krig mellan två mäktiga tidningsägare, Joseph Pulitzer (med tidningen ”NEW York World”) och William Randolph Hearst (med  ”New York Journal”). De kämpade om läsarna med alla möjliga medel, bland annat söndagsbilagor i färg. Det påstås att Joseph Pulitzer vid den här tiden hade problem med den gula tryckfärgen. Den fick inte till den rätta glansen och ville inte heller torka fort nog. Joseph kallade på sin personal och framlade problemet för den. En av de närvarande var Richard Outcault, Frilandstecknare på tidningen.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style=&quot;margin-bottom: 0cm&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;  Andra bloggar om: &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/serier&quot;&gt;serier&lt;/a&gt;, &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/bilagor&quot;&gt;bilagor&lt;/a&gt;, &lt;a rel=&quot;tag&quot; href=&quot;http://bloggar.se/om/historia&quot;&gt;historia&lt;/a&gt;</description>
<guid isPermaLink="true">http://fantasia.blogr.com/stories/1079490/</guid>
<pubDate>Tue, 21 Aug 2007 00:42:16 +0200</pubDate>
<dc:creator>fantasia</dc:creator>
</item>
</channel>
</rss>
