fantasia.blogr.com - Blog (RSS 2.0)

Tips på hur du får bästa pris och villko...

fantasia — Fri, 23 Jan 2009 11:24:20 +0100

När
man tittar på bilförsäkringar
så kan man testa lite olika variabler och när man oftast är två personer i ett hushåll så kan lite olika val leda till stora differenser vad gällande kostnaden. Man kan testa att stå på bilen
själv och se vad det kostar eller så om man har en fru eller man eller sambo
eller något så kan man testa vad det blir om den personen skulle stå som ägare
till bilen istället. Olika företag har olika sätt att räkna ut premien så det är
inte alls säkert att en jämförelse av pris mellan olika bolag inte alls behöver
stämma om en annan person sätts som ägare till bilen. Sen kostar det olika
också beroende på vilken typ av försäkringar man väljer. Den billigaste man kan
välja är trafikförsäkring. Men då ersätts långt ifrån allt omd et ksulle hända
någonting med bilen eller någon annans bil som kanske råkar köra på eller så.
Det bästa är att ta god tid på sig och jämröa priserna och villkoren.

Gubben som smsa låna

fantasia — Wed, 19 Sep 2007 07:05:27 +0200

Träffade en bekant häromdagen som trots sin ålder, 50+ klubben utan att gå in i detalj, hade fått för sig att prova ett så kallat snabblån eller om det heter smslån alternativt mobillån, som går ut på att man som i reklamen knappar in smsa låna på sin mobil och skickar ett sms.

Detta gjordes efter att han hade haft en kortare föreläsning om lånens förträfflighet av sin son och att det var räntefritt.

När jag sedermera visade honom att det är räntefritt men med en ganska saftig uppläggningsavgift så höll han på att gå i taket, hehe.

Andra bloggar om: gubbe, smslån, smsa låna, kostnad, snabblån, mobillån

Video Music Awards 2007

fantasia — Tue, 11 Sep 2007 03:17:01 +0200

Att bli en hånad tvåbarnsmamma har klart och tydligt satt sina spår.

Från att vara en av världens mest eftertraktade oskulder så tvivlar media starkt att Britney Spears ska kunna återuppliva sin karriär efter en rad upptåg.

Efter att ha flugit runt möbler i forna glansdagar så visade en lönnfet Britney några tunga danssteg när hon inledde MTVs gala i Las Vegas och det tog inte många minuter innan hon hånades grovt av inledningstalaren Silverman.

Återstå att se om comebackalbumet lyfter karriären till nya höjder eller om det är slut.

Andra bloggar om: Britney Spears, MTV VMA, sång, comeback, lönnfet, dansa, möbler, skämt, media

Serier- en mångmiljardindustri

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:54:20 +0200

Förutom att serierna i sig drar in många miljarder till bland annat serietecknare, tryckerier och serieförlag varje år cirkulerar även allehanda varor med anknytning till seriefigurer, sk merchandising, runt i vårt ekonomiska system.

Redan på hösten 1896 fann Richard F. Outcault anledning att ansöka om copyrightskydd för The Yellow Kid. Det tillverkades tidigt handmålade Yellow Kid-dockor i gjutjärn och det förekom Yellow Kid-Cigarrer, Yellow Kid-tuggummin och Yellow Kid-spisar. På revyscenerna sjöngs visor som ”The Yellow Kid, The latest and greatest”. Visorna gavs även ut i nothäften med Yellow Kid på omslaget. Leksaker och spel med Karl-Alfred och de andra personligheterna i ”Thimble Theatre” översvämmade USA på 30-talet.

I fråga om leksaker och spel blev dock Disneykaraktärerna de dominerande före andra världskriget, Då särskilt Musse Pigg. Företag av alla de slag såg stora försäljningsmöjligheter i den talande musen. Det dröjde inte länge förrän Musse fanns på bland annat pennor och pennfodral, på tapeter, mattor, lampskärmar, dricksglas och i och på paket med frukostflingor. Det framställs till och med kakor i form av Musse och Mimmi. Detta blev även en kommersiell del av dragningskraften till billiga flyg biljetter och den lågpriskultur som blivit en vanlig del i det allt mer globala samhället.

Ingersoll-Waterbury company, som tillverkat klockor sedan 1856, var i början av 30-talet nära att gå i konkurs, då de fick rätten att göra Musse Pigg-klockor. Inom några veckor var företaget tvunget att öka antalet anställda vid sin fabrik i Connecticut från trehundra till tretusen! 2,5 miljoner klockor, på vilka Musses armar fungerade som visare, såldes inom två år.

Kay Kamen var den som höll i Disneys merchandising och det gjorde han bra. Intäkterna från verksamheten överskred snart intäkterna från både filmerna och serierna. Kamen byggde upp en världsomspännande merchandisingorganisation kring Musse pigg och kompany. Framför allt på 30-talet var varorna och inte minst förpackningarna mycket välgjorda.

En av de senare decenniernas största merchandisingsuccéer har varit seriefiguren ”Snobben” av Charles M. Schulz. I början av 80-talet fanns det mer än 5000 snobbenprodukter på marknaden! av dessa var kanske bara 15-20 % leksaker, resten var vuxenvaror som T-shirts och andra klädesplagg, böcker och gratulationskort. Ca 100 professionella formgivare arbetade på heltid för att utveckla nya Snobbenprodukter eller för att ta fram ny design på redan befintliga produkter.

All denna merchandising har bland annat lätt fram till att det idag finns oerhört många personer som är sysselsatta med att samla på i stort sett allt som har med serier att göra. De som samlar på serietidningar (företrädesvis gamla sådana) kallas för Panelologister (ordet kommer av panel som betyder ruta) idag omsätts förbluffande stora summor kring de amerikanska 30-talstidningarna. Action comics nr 1, 1983 (med bland annat första stålmannen) värderades t.ex. 1995 till 125 000 $ (Ca 930 000 svenska kronor).

Andra bloggar om: serier, industri, flyg, pengar, Disney

Nu- och framtid

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:53:18 +0200

Serieframställandet är fortfarande i stor grad en USA-angelägenhet. Den amerikanska publiceringsformen ”graphic novels” (teckade romaner), ofta utgivna i bokform och sålda i specialbutiker för serier, har på 80- och 90-talen möjliggjort spridning av konstnärligt interessanta berättare som Gilbert Hernandez med ”blod över Palomar” och Art Spiegelman med ”Maus” samt även fornmässiga nyskapare som Frank Miller med exempelvis ”Batman- Mörkrets riddare” och engelsmannen Alan Moore med ”Watchmen”.

Men har då serierna någon Framtid? Eller tar nu den nya teknologin med bland annat TV-spel och CD-rom över? Knappast men seriemarknaden är satt i förvandling. Äventyrsserierna är på väg att försvinna i både dags- och serietidningar. Däremot lever humorserierna kvar - och de frodas; seriemedlet lämpar sig nämligen alldeles utmärkt för humor. Säkert kommer det även i framtiden finnas plats för egensinniga och vildvuxna serieberättare.

Andra bloggar om: serier, Maus, Batman, Watchmen

Undergroundserier

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:51:56 +0200

I mitten av 60-talet lanserades fransmannen Jean-claude forests erotiskt frispråkiga seriealbum om rymdhoppan Barbella i Europa och USA. Den första riktiga undergroundserien, ”Zap”, kom 1967 och gavs ut av Robert Crumb och serien fick snabbt många efterföljare.

Undergroundserierna utvecklades främst ur den sorts satir- och parodiserier som Harvey Kurtzman hade presenterat i tidningen Mad på 50-talet. Undergroundserierna revolterade tydlig mot seriebranchens självsencur och koncentrerade sig på ämnen som sex, knark och politik. M. Schultz ´s ”Snobben” innebar en vändpunkt vad dagspressens serieutbud beträffar då han 1950 förde in en intellektuellt underfundig ton i serierutorna. Från denna serie följer sedan utvecklingen en linje via ”B.C.” och ”Trollkarlen från Id” fram till senare tiders ”Kalle och Hobbe”, ”Foxtrot” och ”Dilbert”.

I Europa och då särskilt i Frankrike tog sig undergroundströmmningarna uttryck i serier för vuxna (Bandes dessineés pour adultes). De mest välkända europeiska seriefigurerna är annars Herge´s pojkäventyrare ”Tintin” (1929), Morris´ snabbskjutande cowboy ”Lucky Luke” (1947) , båda från Belgien, och Albert Uderzos Stridbare galler ”Asterix” (1959) från Frankrike.

I dagens Europa är Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och i viss mån Danmark konkurrenskraftiga på serieområdet. Danska dagspresserier har ända sedan Dahl Mikkelsen lanserade ”Ferd´nand” 1937 haft universella framgångar.

Andra bloggar om: serier, Kalle och Hobbe, Asterix, Lucky Luke

Äventyrsserier

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:50:44 +0200

Äventyrsserien växte gradvis fram ur humorserien och blev omkring 1930 som en självständig genre. Vid den tiden Framkom djungelhistorier som ”Tarzan”, siencefictionalster som ”Buck Rogers” och ”Blixt Gordon” samt realistiska kriminalskildringar som ”Dick tracy” och ”Hemliga agenten x-9”. Med hjältemodiga gestalter som Stålmannen och Batman/Läderlappen kom serietidningarnas Genombrott. Denna utgivningsform för serier slog inte igenom i Skandinavien förrän några år efter andra världskrigets slut. 1954 utgavs New York-Psykiatern Fredric Werthams omdiskuterade bok ”Seduction of the innocent” (ungefär: Förförelse av de oskyldiga), i vilken serietidningsfigurerna beskylldes för att göra oskuldsfulla barn till brottslingar etc. Werthams kritik var illa underbyggd, hans bevisföring var i många fall oerhört svag - men serietidningsförläggarna togs på sängen och kunde inte samla sig till försvar förrän skadan var skedd. Werthams anklagelser fick enorm Genomslagskraft, inte bara i USA utan även i Europa. Comics Code, USA-förlagens räddhågade regelsamling infördes. Serietidningarna blev tråkiga och intetsägande - eller, med Tecknaren och författaren Jules Feiffers ord, ”närmast antiseptiska”. Trenden vände något när Förlaget Marvel Comics med Stan Lee i spetsen 1961 började leka fram mänskliga, omänskliga och ibland självironiska drag hos superhjältar som Spindelmannen, Hulken och Fantastiska fyran.

Andra bloggar om: serier, Dick Tracy, Stan Lee, Spindelmannen, Hulken

The Yellow kid

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:49:18 +0200

Richard Felton Outcault, född 1863, kom från Ohio och hade arbetat som teknisk illustratör hos uppfinnaren Thomas Edison i New Jersey och i Frankrike, innan han 1892 kom till New York för att försöka slå sig fram i tidningstecknarbranchen. Sedan den 5 maj 1895 hade Outcault ritat skämtbilder om Hogan´s Allay, ett fiktivt slumkvarter i New York. I bilderna uppträdde ibland ett litet flintskalligt busfrö med stora flaxande öron, klädd i något som mest liknade en nattskjorta. Denna nattskjorta kunde kanske bli ett fält att pröva den gula färgen på. Söndagen den 5 januari 1896 hade en teckning med The Yellow Kid (Den gula killen) som huvudperson premiär. Tidningsläsarna tog figuren till sina hjärtan. Speciellt förtjusta var barnen, analfabeterna och de mindre engelskkunniga emigranterna (vid denna tidpunkt var 40% av New Yorks invånare födda Utomlands). Tidningens upplaga steg på kort tid från 250000 till 600000 exemplar.

I början bestod ”The Yellow kid” av en enda innehållsrik bild, men framåt hösten lade Outcault ihop flera bilder som tillsammans kom att beskriva ett händelseförlopp. Detta är ett av skälen till att ”The Yellow kid” numera kallas världens första serie. Andra skäl är att Outcaults figurer återkom regelbundet i en tidning och att den tillhörande texten gjordes för hand och fanns innanför bildramarna. Pratbubblor förekom men den gula killens repliker stod för det mesta skrivna på nattskjortan.

Vid sekelskiftet hade Serien (The comic strip) blivit etablerad som term och underhållningsform.

Outcault var också den första som blev rik på sitt serietecknande. För en stor summa pengar köpte Hearst över honom - och ”The Yellow kid” - till New York journal. På den tiden var inte copyrightlagarna lika glasklara som i dag, därför kunde Pulitzer engagera George Luks för att fortsätta med en gul kille i New York World under rubriken ”Hogan´s Alley”. Outcault hade emellertid rätten till figuren i övrig bemärkelse och tjänade massor av pengar på Yellow kid-leksaker, Yellow kid-matvaror etc. Efter fem år försvann en överexploaterad gul kille ur pressen. Mellan 1902 och 1920 producerade Outcault en mycket snäll och godmodig buspojksserie, ”Buster town”, efter detta sysslade han mest med reklam fram till sin död 1928.

Den första dagliga serien, ”A Piker Clerk” av Clare Briggs, kom 1904 och handlade om en herre som spelade på hästkapplöpningar. Året därpå hade det blivit dags för det första riktiga mästerstycket i genren: ”little Nemo in Slumberland”, en sagoserie av Winsor McCay som handlade om en sovande och livligt drömmande pojke. 1913 visade sig för första gången den serie som kulturkritikern Gilbert Seldes senare skulle kalla ”det mest roande, fantastiska och tillfredsställande konstverk som producerats i USA i dag”, nämligen ”Krazy Kat” av George Herriman.

Under de första årtiondena var det i serierna mest skämt om olydiga barn, Grälande vuxna och mänskliga djur. För djuren stod med tiden framför allt Walt Disney. Hans mus ”Musse Pigg” blev filmhjälte 1928 och seriehjälte 1930.

Andra bloggar om: the yellow kid, serier, Krazy Kat

Serier - Historia och utveckling

fantasia — Tue, 21 Aug 2007 00:42:16 +0200

De första serierna

Vilken var den första tecknade serien?

Det finns forskare som ser seriernas ursprung i stenålderstjurarna i altamiragrottan. Eller i de egyptiska gravmålningarna och hieroglyferna från 3000-talet f.Kr. Andra pekar bestämt på Bayeuxtapeten från 1000-talets slut, en sjuttio meter lång och en halv meter hög broderad linnebonad som i 72 scener framställer Vilhelm Erövrarens tåg mot England 1066.

Nu för tiden är dock de flesta överens om att de tecknade serierna uppstod i New York i slutet av förra seklet. Och att deras närmaste föregångare var skämtbilder och folkliga bildberättelser i amerikanska och europeiska veckotidningar. Dagens generation drömmer om digitaldistribution i samma enkla form som sms lån kommunicerar enkelt till exempelvis mobiltelefoner.

I New York utspelades på 1890-talet ett krig mellan två mäktiga tidningsägare, Joseph Pulitzer (med tidningen ”NEW York World”) och William Randolph Hearst (med ”New York Journal”). De kämpade om läsarna med alla möjliga medel, bland annat söndagsbilagor i färg. Det påstås att Joseph Pulitzer vid den här tiden hade problem med den gula tryckfärgen. Den fick inte till den rätta glansen och ville inte heller torka fort nog. Joseph kallade på sin personal och framlade problemet för den. En av de närvarande var Richard Outcault, Frilandstecknare på tidningen.

Andra bloggar om: serier, bilagor, historia